Det tar ett tag att inse vem man är. Det är svårt. Det är en lång väg, en jobbig väg. Fruktansvärd stundtals.

 

Hur man vill vara och vilken väg man ska gå i livet kan man lära sig genom två olika sätt - den lätta eller den hårda. Ibland genom människor som blir som lärare - stödjer, stöttar och delar med sig av sin vishet. Ibland genom människor som blir som läxor där du måste upprepa och lösa problemen för att ta sig vidare. Vissa blir bara som ett underkänt prov, du blir självklart ledsen men har uppenbarligt inte lärt dig tillräckligt.

Man väljer själv om man ska sätta sig med samma prov och göra samma misstag eller om man ska läsa på, klara det och gå vidare. Idag insåg jag att jag lärt mig en stor läxa och vill inte få underkänt på nästa prov.

 

Läxan i sig var som att sitta med ett naturkunskapsprov - det var helt enkelt inte min grej. 
Ett viss typ av liv, en viss typ av människor - det är helt enkelt inte min grej.

 

Eller snarare, naturkunskap är inte bra för mig. Det är inte rätt ämne, rätt riktining.

 

Det behöver inte vara fel. Det kan vara så rätt för någon annan, jag kände bara så starkt i hela min själ att det var fel, det var inte rätt. Det är inte kul och det är inte mitt fel att jag inte klarar läxorna. Jag har haft dåliga lärare och naturkunskap är bara inte min grej.

Sen orkar jag inte kämpa med samma ämne om och om. Jag ORKAR faktiskt inte bry mig mer.

Jag har liksom fått nog, jag har alltid ansett mig själv som en stark tjej som säger vad jag tycker och tänker, är rak i puckarna och inte tar skit men fan. Idag fick jag nog bara nog. Stark? Ja. Säger vad jag tycker? Ja. Rak i puckarna? nje? Tar skit? Ja en massa faktiskt.

Förstår ni mig, är ni där? Läser ni? Läser ni mitt i natten när jag sitter med tårarna i ögonen? Det är väll de som är friheten med att skriva här antar jag. Att sitta i mörkret för sig själv. Känslan av att vara ensam men att så många finns där. Är ni där? Känner ni som jag?

 

Man ska inte ta skit, man blir så ledsen. Jag ska inte bli mer ledsen. Inte pga andra iallafall.
Det är det slut med nu. Jag ska tänka på mig, jag ska ge MIG min energi, den som jag annat slösat bort.
Jag ska fokusera på MIG.

Jag ska torka mina tårar, sen är det dags att gå vidare till nästa ämne. 

 

<3